Skip to content

Här händer inget…

april 13, 2011

… jag har flyttat tillbaka till http://bibbiskreativarum.blogspot.com/ och där kommer mina uppdateringar att ske igen. Välkommen att titta in där och se vad jag har för mig i syrummet och trädgården.

Det var en elaking…

mars 4, 2011

… men den snällare varianten av elakingar och risken för metastaser är inte sååå stor!

 Här står hon och äter i sin senaste kreation… sydd av en gammal T-skirt även den.  Matlusten har kommit tillbaka och allt börjar bli som vanligt. När vi höll på att göra oss klara för att åka in till stan för att ta bort stygnen ringde telefonen och det var veterinären som ville berätta om provsvaret som kommit och höra hur såret läker. Hon visste inte att vi skulle komma dit idag! Så vi fick beskedet på telefon. Visst hade jag  bakhuvudet att det kunde vara en elak tumör… men det satt väldigt långt bak… sa matte till husse!! Så hon fick en smärre chock av beskedet förstås!

Så här fint såg det ut innan vi åkte iväg… jättefina korsstygn torrt och fint sår som inte vållat oss några problem! Nu är stygnen borta och vi kan återgå till normalt liv igen. Hilda ska leva som vanligt och kan leva besvärsfri i många år till… med lite tur ska jag kanske tillägga. När vi ändå var där så visade vi upp mina (Märtas) två knölar som jag haft sen förra året… tror jag det var. Då sa man ju att det var vanliga fettknölar som äldre hundar ju kan få… men de ser inte lika ut och en av den ser inte ut som en fettknöl… så jag ska opereras på tisdag! Det blir med lugnande och under lokalbedövning så jag komma hem  redan efter ett par timmar och sen blir det till att vänta på provsvar igen då! Sen får det verkligen vara slut på elände för vår del!! För lååång tid framåt kan jag säga! 

Sen ska vi banta… båda två.!! Jag väger också för mycket… kan man fatta det… jag har alltid varit liten i maten och smal som en sticka… men nu har jag ett litet fettlager som veterinären tycker att vi ska ta bort! Dietmat och springa mer i skogen!! Så nu vill det till att snön smälter så vi kan ta oss ut ibland träden igen!!

Så ser det ut i det gula huset så här i början på mars året 2011… så nu kan det bara bli bättre tror vi och snön ska också börja tina bort nu tycker vi!!

Operationen är överstökad…

februari 27, 2011

…och liten kråka börjar hämta igen sina krafter.

 Det har snart gått en vecka sen opdagen och nu börjar Hilda bli sig lik igen… men inte riktigt! På bilden här ovan har matte och hon precis kommit hem och hon intog genast ”prinsessan- på- ärten-bädden” som matte ställt iordning till henne.  

Sen låg hon där och sov hela långa eftermiddagen och kvällen. Hon ville inte ha nåt att äta inte heller drack hon nåt. Men vi hade ju piller som hon måste ha och det blev leverpastejinbakade såna och det gick bra. Inte förrän sent på kvällen följde hon matte ut på en liten kisstur. Under natten vaknade matte av att Hilda frös och det blev till att bädda in henne lite till . Sen sov hon gott resten av natten.

Själva operationen blev lite större än vi väntat oss… informationen var lite olika beroende på vem matte pratade med. Drygt 1½dm långt är såret  och inget som helst bandage hade hon! Men såret var ordentligt igensytt med rediga korsstygn… så det ska nog hålla. Matte tror att de inte tittar så mycket på det estetiska när de syr ihop en liten hund… utan är mer inriktade på att såret ska hålla ihop och det tycker vi är bra. Hon ska ju inte upp på catwalken vår lilla kråka… så det duger gott åt oss… och vi är alla glada om hon blir frisk och kry igen.

Men lite oro har ju det här skapat förstås… hon dricker inte så bra den lilla Hilda och det gör ju att hon kissar väldigt lite också. Vi försöker får henne att dricka men hon är ju en envis liten rackare och hon dricker minsann bara när hon själv vill och då… ska vattnet minsann vara nyupptappat och kallt. Hon ska vila ordentligt och inte gå några långpromenader… bara göra ifrån sig och sen in igen. Hur hon nu gör så håller hon inne sina droppar så att hon får gå långt trots allt och det går väl an nu… men tidigare i veckan när det var 25 -grader var det inte sååå roligt. Allteftersom dagarna går så blir hon piggare… men det finns ett aber …

… och det är den stiliga kroppsstrumpan som matte sytt av en gammal t-shirt! Hon fullständigt hatar den och blir både halt och lytt när hon får på sig den. Matte försöker förklara att det är bra att ha den så hon inte kliar sönder såret… som ser ut att läka väldigt bra. Men… MATTE… jag är väl ingen bäbis heller… ser Hilda ut att vilja säga!! Om sanningen ska fram så är det precis så hon ser ut i sin gula lilla sparkdräkt… tycker jag då! Jag gillar inte det här… Hilda ska vara uppe på benen och studsa omkring som hon brukar göra om nån frågar mig. Under veckan som kommer ska vi ta bort stygnen och då vill jag INTE vara med… för det gör säkert ont det!

Så ser det ut för tillfället i det gula huset mellan hav och sjö i norduppland… det är mulet och 1+grad så det tenderar till att bli slaskigt och det vill vi förstås inte ha. Men om snön ska kunna försvinna snart så får vi nog finna oss i lite  töväder också!!

Sylördag…

februari 5, 2011

… och ännu en necessär… den sista på lång tid framöver. Nu måste det bli nåt annat gjort för min del.

Det här tyget har legat ihoppressat med mellanlägg och foder sen i höstas då jag läst i tidningen Fatquarter och där sett en idé om att få ut många necessärer från samma tygbit utan en massa spill. Men det blev aldrig sytt och idag tog jag det med mig på syträffen med quiltgruppen och här är resultatet.  Jag hittade lite bandstumpar som passade rätt bra till färgerna på tyget så det fick bli så här! Jag har bara sytt en nu… men resten får det nog ligga till sig till nästa höst… tror jag! Tyger klarar ju att ligga lite längre än vad ett paket leverpastej gör i kylskåpet… det är helt klart!!

Insidan fick fyra fack den här gången och det ryms en hel del i den.

Att gå på syträff är väldigt roligt och det är ett viktigt andningshål för mig. Där laddar jag mina batterier och får lite nya idéer. Vi har roligt och vi pratar om alla möjliga saker och händelser, vi dricker kaffe  och syr förstås lite också. Dessa träffar gör mig glad i flera dagar… så jag kan verkligen rekommendera denna företeelse!

Scraps är användbara…

februari 1, 2011

… även om det är bara små bitar.

 Jytte på sysidan hade sytt en necessär med Hallo Kitty på och då kom jag ihåg att jag ju har såna också… och barnbarn som gillar Kitty så det var bara att sätta igång. Det är ju sååå roligt att sy… Kitty är ju så söt…. och det är ju inte fel att det blir fort färdigt heller.

Symaskinen…

januari 27, 2011

…har väckts till liv igen. Ljuset återvänder och då vaknar sylusten.  Lite vila ifrån det mesta har varit välbehövlig efter det kaos som uppstod under julveckorna… men nu börjar det klia lite i fingrarna igen.

I söndags var jag på syträff med broderigruppen… men det blev inget broderande den här gången. Vi körde ett litet ”projekt”  och sydde necessärer istället. Vi var tretton sysugna ”tjejer” i varierande ålder som träffades i en ny lokal… hos Medborgarskolan… som vi planerar att använda oss av i fortsättningen. Den är ljus och har många bord så vi alla får plats med alla våra prylar. Stämningen steg hastigt och vi hade lika roligt som vi alltid brukar ha!

  Eva var den som guidade oss igenom necessärsömnaden… hon ordnade också med kaffe och smörgåsar. En del av oss hade inte sytt nån necessär förr… så det blev lite av en kurs för dem och en uppfriskning av minnet för oss andra.

Samköp är ju väldigt br att göra… så blir det inte så dyrt med frakt och expeditionskostnader. Man får så mycket mer för sina pengar om man skickar efter det man behöver.

Strykningen är ju nåt som är väldigt viktigt att göra noga för ett snyggt slutresultat. Den här gången använde vi oss av ett lite större mönster… men momenten är ju desamma oavsett hur stor necessären blir. Sen är det bara att dekorera efter eget huvud. Eva har sytt många att använda som mallar om den egna fantasin fallerade. 

Några av de mindre necessärerna är mina… men Evas lite större modeller är dem som upptog intresset denna dag.  Det går ju att variera modellerna hur mycket som helst och det är bara sååå roligt. Det blir lätt en ”sjuka” att sy necessärer… så det gäller att vara vaccinerad för den som inte vill smittas! Var man kan få den sprutan vet jag däremot inte!

Det är väldigt roligt att få till ett resultat som man blir nöjd med. Dekorationsidéerna växer ofta fram under arbetets gång för min del… så jag vet oftast inte vad det blir för slutresultat. Det är lika spännande varje gång! Här har jag använt mig av lite spets som jag rynkat ihop och så fäste jag en mässingsknapp i varje ”blomma”. En bit guldig tråd tinnades till en ”kedja” som fick binda ihop blommorna. Sen tyckte jag att den var färdig. Enkelt och effektfullt… tror jag i alla fall!

Den här gången gjorde jag några fack på den ena insidan för mindre saker… som kan vara bra att ha stående. Inredningen kan man utveckla en hel del… om man bara tänker till lite innan man börjar! Jag tänkte inte sååå mycket… men nu vet hur jag ska göra nästa gång!

Nedrans knöl…

januari 20, 2011

… en juvertumör har jag  hittat på Hildaliten!! Den har funnits länge som en mycket liten outvecklad bröstvårta… mellan de två nedersta vårtorna på höger sida… men i samband med skendräktigheten började den plötsligt växa. Samtidigt började det ju spöka i hjärnan på mig och jag ringde till veterinären förstås. Nu har vi varit där…  det blir operation den 1 februari. Vår lilla kråka blir ju bara 5 år den 12 mars… så det är lite tidigt för såna här åkommor. Den ska bort oavsett om den är elakartad eller inte sa veterinären… hon kan leva i 10 år till och om en ”snäll” tumör får växa obehindrad så länge så kommer den i alla fall att ställa till med problem!

Det värker i mattehjärtat vid tanken på vad som komma skall… men vi vill ju vår lilla kråkas bästa och det finns ju ingen genväg den här gången. Vi kan bara hoppas på en ”snäll” tumör och att operationen går bra! En sak som det här fanns inte på min världskarta förstås… men verkligheten är inte så snäll alla gånger det är då helt klart!! Det är bara att ta det som kommer… det har livets prövningar lärt mig till slut!

Hilda blev även trimmad igår innan vet.besöket… hon så verkligen ut som en skogsvilde och trimningen borde har gjorts för länge sen. Men det har ju varit så mycket annat den senaste tiden… så  både hundarna och matte har gått här och halvt skrämt livet ut folk som stött på oss. Märtas tur blir det när hon har löpt färdigt om ett par veckor. Hon är allt lite tokig för tillfället och man ville inte ha in henne i trimrummet nu med tanke på ev. hannar som kunde komma dit efter henne och kanske riva stället i jakten på en löptik! 🙂

Snön har verkligen fått stryka på foten den senaste tiden när det varit både plusgrader och regn. Men vi får väl inte ropa hej ännu…halva januari har ju precis passerat och det finns mycket vinter kvar än så länge! Ljuset börjar ju trots allt återvända så sakta så det finns nog ett hopp om en vår så småningom… tror jag!

Det är vad som händer här i det gula huset mellan hav och sjö i norduppland just nu. Snälla… sänd en liten tanke för att det ska gå bra med vår lilla kråka… det kan göra underverk har jag hört!!